Gårdagskvällen bjöd på harmoniska scener när jag var på väg hem med bilen. Dimman dansade över ängarna när jag passerar hästhagar och bondgårdar. Kraftigt regn på förmiddagen och sol på eftermiddagen har drivit upp luftfuktigheten. Det var länge sedan jag upplevde naturen så tankarna gick snabbt att börja planera dagens jaktrunda. Vid hemkomst förbereddes matsäck och utrustning. Jag kom i säng tidigt. 03:30 ringde klockan. Jag ville vara på plats när solens första stålar började leta sig fram. Det blev en oförglömlig naturupplevelse.
Gårdagens packande. Hunden passar på att vila. Det är en bit att gå från där jag ställer bilen. Daggen låg tjock över gräset, gårdagens dimma hade börjat lätta. jag var på plats 04:15. Perfekt. Jag vek upp kragen på flanellskjortan för att fly nattens kyla som fortfarande låg kvar mellan träden. Aldrig är skogen så tyst som efter en natt med dimma. Fåglarna skulle snart börja välkomna dagen med sitt kvitter. Känslan som infann sig var precis den jag letat efter dagen innan. Ensamma i gryningen, utblickandes över ängarna. Hunden fick sitta kvar i bilen. Hon är lite för ivrig för att följa med på dessa smygjakter. Själv älskar jag smygjakt, det är lugnt och respektfullt.
På plats 04:15
Två rådjur gick förbi och jag log för mig själv. Naturupplevelser som dessa är få förundrat. Några fåglar flyger med dova vingslag över mitt huvud. Skogen börjar vakna till liv. Tiden går. Jag dricker med medhavda kaffe och äter några ostmackor. 05:45 solen stod lågt och jag får den rakt i ögonen, min plats är inte optimal. Jag börjar långsamt och tyst röra mig genom skogen. Jag har morgonbrisen i ansiktet och håller andan och hoppas på tur varje gång jag närmar mig ett krön. Solen trycker undan fukten. Det ser ut att bli en fin dag. Jag inser efter någon timme att minnet av denna fina stund är det enda jag kommer att ha med mig hem i dag. Dags att bege mig mot bilen.
De sista två hundra meterna får jag korsa en åker för att ta mig till bilen. Och självklart, ur gräset på åkern sticker räven upp sitt huvud och han kollar misstänksamt på mig. Mentalt har jag redan avrundat jakten och jag befinner mig i utkanten av mitt område. Skjuta här är inget alternativ. Jag lägger ner vapnet och börjar tar upp kameran, men lika snabbt som han kom så är han borta igen. Jag nickar respektfullt och kan inte hålla bort leendet. Jag kommer på mig själv med att skratta lätt åt situationen. 1-0 till Molle.
Vi bedriver för närvarande skyddsjakt på markerna, Vi har ett tydligt mål. I dag nådde jag endast mitt personliga mål. En perfekt första jakten för säsongen. Lugn, harmonisk och minnesvärd. Jag är otroligt nöjd och kan inte sluta le . Räven och jag får fortsätta våra allvarliga lekar en annan dag.